En fiberförening kan själv äga nätet men behöver inte sköta alla delar runt omkring det.
Driften av nätet, bredbandstjänsterna och kontakten med medlemmarna kan organiseras på olika sätt. Net at Once kan ta en eller flera roller beroende på hur ert nät ser ut och vad föreningen vill sköta själv.
Här går vi igenom skillnaderna och hjälper er vidare till rätt lösning.
Samma företag kan ibland ha flera roller, men funktionerna är olika.
Nätägaren äger den fysiska infrastrukturen, exempelvis fiber och kanalisation. Vem som äger den aktiva nätutrustningen beror på hur nätet är organiserat.
I många fiberföreningar är föreningen själv nätägare och bestämmer hur nätet ska förvaltas och utvecklas.
Kommunikationsoperatören ansvarar för den tekniska drift och plattform som gör det möjligt att leverera tjänster i nätet.
Det kan bland annat omfatta övervakning, felhantering och hantering av tjänsteleverantörer.
Tjänsteleverantören levererar själva tjänsten till medlemmarna, till exempel internet, TV eller telefoni.
I ett öppet nät kan flera tjänsteleverantörer finnas parallellt. I andra upplägg väljer föreningen en gemensam leverantör.
Läs om kommunikationsoperatör →Läs om tjänsteleverantörsrollen →
Föreningens gemensamma anslutning och kapacitet mot leverantören.
Läs om gruppanslutning →Föreningen upphandlar en gemensam bredbandstjänst för medlemmarna.
Det kan ge bättre gemensamma villkor och en lägre kostnad per anslutning, men innebär mindre individuell valfrihet än ett helt öppet tjänsteutbud.
Läs om gruppavtal för fiberföreningar →Net at Once kan leverera bredband och andra tjänster via föreningens nät, både i öppna nät och i upplägg med en gemensam leverantör.
Läs om tjänsteleverantörsrollen →Föreningen kan behålla ägandet av nätet men lägga den tekniska driften på en extern kommunikationsoperatör.
Läs om KO och drift av fibernät →Det finns ingen modell som är rätt för alla nät. Några frågor brukar snabbt avgränsa alternativen.
Om föreningen har kompetens och resurser kan mer behållas i egen regi. Annars kan den tekniska driften läggas på en kommunikationsoperatör.
I ett öppet nät kan medlemmarna välja mellan tillgängliga tjänsteleverantörer.
Med ett gruppavtal upphandlar föreningen i stället en gemensam grundtjänst. Det ger mindre individuell valfrihet men kan ge bättre gemensamma villkor och enklare administration.
Antal anslutningar, typ av medlemmar, nätets ålder och befintliga avtal påverkar vilket upplägg som är relevant.
Gruppanslutning handlar om föreningens gemensamma anslutning och kapacitet mot leverantören.
Gruppavtal är tjänsteavtalet där föreningen köper en gemensam bredbandstjänst för medlemmarna.
En fiberförening kan behöva båda delarna, men begreppen bör hållas isär.
Net at Once har levererat internet sedan 1997 och kan ta en avgränsad roll eller kombinera flera delar beroende på hur föreningens nät är organiserat.
En kommunikationsoperatör sköter den tekniska plattformen och driften som gör att tjänster kan levereras genom fibernätet. Exakt ansvar regleras i avtalet med nätägaren.
Kommunikationsoperatören hanterar nätets tekniska drift och tjänsteplattform. Tjänsteleverantören levererar exempelvis bredband, TV eller telefoni till användarna.
I många fall behöver själva fibernätet inte byggas om vid ett byte av tjänsteleverantör. Däremot kan bytet kräva nya tekniska integrationer via kommunikationsoperatören samt förändringar i avtal och tjänstekonfiguration.
Någon behöver ansvara för de tekniska funktioner som krävs för att nätet och tjänsterna ska fungera. Om det behöver vara en separat extern kommunikationsoperatör beror på hur nätet är organiserat.
Om ni vill förändra driften, byta leverantör eller se över hur bredbandet erbjuds till medlemmarna börjar vi med att reda ut nuläget.
Därefter går det att avgöra om behovet gäller gruppanslutning, gruppavtal, tjänsteleverans, kommunikationsoperatör eller en kombination.
Hör av er så går vi igenom era förutsättningar och tar fram ett konkret förslag.
Kim Aldén
Hjälper er från första samtal till drift