Individuellt eller kollektivt bredband i BRF
När en bostadsrättsförening ser över sitt bredband finns två grundfrågor att förstå: hur internet kommer in i fastigheten och hur själva bredbandsavtalet är upplagt.
Individuella abonnemang passar föreningar som vill ge varje hushåll stor frihet att själv välja tjänst och, där nätet tillåter, leverantör. Ett kollektivt gruppavtal är framför allt relevant när föreningen vill upphandla en gemensam grundtjänst och jämföra kostnad och administration med dagens individuella lösningar.
En BRF kan till exempel redan ha fiber installerad men ändå låta varje hushåll teckna sitt eget abonnemang. Samma fastighet kan också ha ett kollektivt bredbandsavtal där föreningen upphandlar en gemensam grundtjänst för de boende. Här går vi igenom skillnaderna mellan alternativen och vad som påverkar valet.
Hur fungerar bredband i en bostadsrättsförening?
Bredband i en BRF består i praktiken av två delar: infrastrukturen i fastigheten och avtalet för själva bredbandstjänsten.
De hänger ihop, men är inte samma sak.
Infrastrukturen
Infrastrukturen är den tekniska väg som används för att få internet till fastigheten och vidare till lägenheterna.
I många fastigheter används fiber, men det kan också finnas andra eller äldre typer av nät. Vilken infrastruktur som finns påverkar vilka bredbandslösningar som är möjliga och om något behöver installeras eller uppgraderas.
Avtalet
Avtalet avgör vem som köper bredbandstjänsten och hur den betalas.
Med individuella abonnemang tecknar varje hushåll sitt eget avtal. Med ett gruppavtal upphandlar föreningen i stället en gemensam grundtjänst för de lägenheter som omfattas.
Samma tekniska nät kan alltså användas med olika typer av bredbandsavtal.
Två sätt att ordna bredband i en BRF
Individuella bredbandsabonnemang
Med individuella abonnemang väljer och betalar varje hushåll sin egen bredbandstjänst.
Det ger de boende större möjlighet att själva välja tjänst och, beroende på hur nätet är uppbyggt, även leverantör.
Samtidigt kan priser, hastigheter, bindningstider och support skilja sig mellan hushållen.
Kollektivt bredband genom gruppavtal
Med ett gruppavtal upphandlar föreningen en gemensam bredbandstjänst för de lägenheter som omfattas av avtalet.
Det kan ge ett lägre pris per hushåll och innebär att föreningen har ett gemensamt avtal med leverantören.
Beroende på hur avtalet är utformat kan de boende även ha möjlighet att köpa till exempel högre hastighet, TV eller telefoni själva.
Vad skiljer individuellt och kollektivt bredband åt?
- 1
Kostnaden
Vid individuella abonnemang betalar varje hushåll för sitt eget bredband.
Med ett gruppavtal upphandlas tjänsten för flera lägenheter samtidigt. Det kan ge en lägre kostnad per hushåll, men priset påverkas bland annat av föreningens storlek, befintligt nät och vilken tjänst som upphandlas.
- 2
Valfriheten
Individuella abonnemang ger varje hushåll större möjlighet att själv välja tjänst och i vissa nät även leverantör.
Med ett gruppavtal bestämmer föreningen vilken grundtjänst som ska ingå. Vilka individuella tillval som sedan är möjliga beror på avtalet.
- 3
Administrationen
Med individuella abonnemang ansvarar varje hushåll för sitt eget avtal.
Med ett gruppavtal hanterar föreningen det gemensamma avtalet, medan de boende normalt kontaktar leverantören direkt när de behöver hjälp med sin tjänst.
- 4
Supporten
Vid individuella abonnemang kontaktar varje hushåll den leverantör de själva har valt.
Vid ett gruppavtal finns en gemensam leverantör för den tjänst som föreningen har upphandlat. Det ger de boende en gemensam kontaktväg för den tjänsten.
Vilken roll spelar fiber?
Fiber är infrastrukturen som transporterar data till och från fastigheten. Gruppavtal beskriver i stället hur bredbandstjänsten köps.
Det betyder att en bostadsrättsförening kan ha fiber utan att ha ett gruppavtal.
Har fastigheten redan fiber kan den i många fall användas oavsett om de boende har individuella abonnemang eller om föreningen väljer ett gemensamt upplägg.
Saknas fiber, eller om det befintliga nätet behöver uppgraderas, behöver den tekniska lösningen utredas innan föreningen tar ställning till nästa steg.
Läs mer om fiber för BRF →Vad bör styrelsen jämföra innan ni väljer?
- Vad betalar de boende idag? Ta reda på ungefär vad hushållen betalar för sina nuvarande bredbandsabonnemang och vilka tjänster de använder. Det ger ett bättre underlag när kostnaden för individuella lösningar ska jämföras med ett gemensamt avtal.
- Vilket nät finns i fastigheten? Kontrollera vilken infrastruktur som redan finns och hur nätet är uppbyggt vidare till lägenheterna. Det påverkar både vilka lösningar som är möjliga och om någon installation behöver göras.
- Hur viktigt är individuell valfrihet? För vissa föreningar är det viktigt att varje hushåll själv kan välja tjänst eller leverantör. Andra prioriterar en gemensam grundtjänst och en lägre kostnad per hushåll. Det är en av de viktigaste skillnaderna mellan individuellt och kollektivt bredband.
- Vilka behov har de boende? Behovet av hastighet och tilläggstjänster varierar mellan hushåll. Styrelsen behöver därför ta ställning till vilken grundtjänst föreningen vill erbjuda och vilka möjligheter de boende ska ha att göra individuella tillval.
- Vilka avtal finns redan? Befintliga leverantörsavtal och bindningstider kan påverka när en förändring går att genomföra. De behöver därför kartläggas innan föreningen planerar ett byte.
När är gruppavtal värt att utreda?
Ett gruppavtal är framför allt relevant att titta närmare på när föreningen vill jämföra dagens individuella kostnader med ett gemensamt upplägg.
Det kan också vara aktuellt när ett befintligt avtal närmar sig slutet, när styrelsen vill samla bredbandet hos en leverantör eller när föreningen ändå ser över fastighetens nät.
Då behöver ni jämföra pris, villkor, valfrihet, befintlig infrastruktur och vad upplägget innebär för de boende.
Vanliga frågor om bredband i BRF
Vad är skillnaden mellan fiber och bredband?
Fiber är en typ av infrastruktur som används för att transportera data till och från fastigheten. Bredband är själva tjänsten som ger de boende tillgång till internet. En fastighet kan därför ha fiber oavsett om hushållen har individuella abonnemang eller föreningen har ett gruppavtal.
Vad är kollektivt bredband i en BRF?
Kollektivt bredband innebär att bostadsrättsföreningen tecknar ett gemensamt bredbandsavtal för de lägenheter som omfattas. Det kallas vanligtvis gruppavtal.
Vad är skillnaden mellan individuellt och kollektivt bredband?
Med individuellt bredband tecknar varje hushåll sitt eget abonnemang. Med kollektivt bredband upphandlar föreningen en gemensam grundtjänst för de lägenheter som omfattas. Skillnaden handlar främst om vem som tecknar avtalet, hur kostnaden fördelas och hur stor individuell valfrihet de boende har.
Måste alla hushåll ha samma bredband?
Inte vid individuella abonnemang. Då väljer hushållen själva sin tjänst. Vid ett gruppavtal ingår en gemensam grundtjänst. Om de boende kan välja högre hastighet eller andra tillval beror på avtalet.
Kan en BRF ha fiber utan gruppavtal?
Ja. Fiber beskriver infrastrukturen i fastigheten, medan gruppavtal beskriver hur bredbandstjänsten köps. En förening kan därför ha fiber och samtidigt låta varje hushåll teckna sitt eget bredbandsabonnemang.
Vill ni gå vidare och titta på gruppavtal?
När styrelsen har fått grepp om alternativen är nästa steg att jämföra dem med föreningens faktiska förutsättningar. På sidan om gruppavtal går vi igenom vad ett gemensamt bredbandsavtal innebär, vad som påverkar kostnaden och hur processen ser ut från genomgång till drift.
Kim Aldén
Hjälper er från första samtal till drift